Print Shortlink

L’Ensemble

In Swedish

La Bande du Roi (Det Kungliga Bandet) under ledning av befälhafvande Capitaine & hautboist CHRISTOPHER COLIN, är en professionell trupp med högkvarter i Øresundsregionen bestående av ett varierande antal yrkesverksamma artister av internationellt snitt, alla med djup passion, högt utvecklad skicklighet och stor vitalitet, och som var och en är utpräglade specialister och välkända profiler på sina respektive originalinstrument. Bland de olika instrumenten kan här i huvudsak nämnas HAUTBOIS, TAILLE, BASSON, CROMORNE, FLUTE, FIFRE, TAMBOUR, TIMBALLE, TROMPETTE, MUSETTE DE COUR, BASSE DE VIOLE, GUITARE och THÉORBE.

Truppen fokuserar i huvudsak på det i Frankrike under 1600-talets slut nyutvecklade träblåsinstrumentet HAUTBOIS, som från skalmejan (på franska “hautbois”!) gradvis hade genomgått en lång utvecklingsprocess från första halvan av 1600-talet ända fram till 1680-talet. La Bande du Roi har specialiserat sig på att framföra just detta instruments ceremoniella, militära & hovmusikaliska repertoar som komponerades och spelades inom det kungliga etablissemanget och hovkretsarna då “Solkungen” LOUIS XIV styrde sin estetiska regeringsperiod under 1600-talets senare decennium fram till 1715. På samma sätt fördjupar sig truppen även i den svenska karolinska stormaktsepoken och dess musikliv som levde då konungarna KARL XI och XII var monarker.

När La Bande du Roi exklusivt formerar sig till ett militärmusikaliskt elitförband tillhörande KUNGLIG MAJESTÄTS LIVGARDE, framförs bl.a. olika autentiska marscher från tiden, helt efter bevarade manuskript. Det är dels de stilbildande franska från omkring 1670-talet, dels de svenska från den karolinska stormaktstiden som alla är framtagna ur olika arkiv. Bara som några exempel kan här nämnas Marche pour les Gardes du Roy, Marche des Mousquetaires, Marche de la Garde Royale à Stockholm, Marche de Narva och Marche General Topps Dragoner vilka är hämtade ur Philidormanuskriptet, Gustaf Blidström’s “March Book” anno 1715, Dübensamlingen samt ur Stålhammararkivet.

Spelet eller Regementsmusikerna som sedvanligt uppträder i full mundering bestående av autentiska KAROLINSKA UNIFORMER från 1680/90-talet, framför ett teatraliskt konsertprogram bestående av musik av olika komponister som exempelvis JEAN-BAPTISTE LULLY, PHILIDOR, HOTTETERRE, MARAIS, COUPERIN, DELALANDE, CAMPRA, DORNEL, DE VISÉE, LAMBERT, VERDIER, DÜBEN, BLIDSTRÖM m.fl…….

Le Grand Siècle är den franska beteckningen på den tidsera då Frankrike med “Solkungen” LOUIS XIV i spetsen spelade en dominerande kulturell huvudroll med stark påverkan och spridning till andra europeiska hovstater såsom exempelvis Sverige. Detta gällde inom många olika kulturyttringar som bl.a. arkitektur, vetenskap, militärväsende, konst, teater, musik, litteratur, språk, mode, balett m.m…….

Under den Karolinska Epoken då Sverige som en militär stormakt i nordeuropa med besittningar runt Östersjön och i nordtyska provinser regerades av konungarna KARL X GUSTAV, KARL XI och KARL XII i spetsen verkade KAROLINERNA, vars militära organisation och regementsmusik också visade på starka franska influenser. I den svenska kungliga huvudstaden Stockholm verkade den stora musikerdynastin DÜBEN, med Gustaf Düben d.ä. som både hovkapellmästare och organist i Tyska kyrkan. En av dessa Dübensläktingar, Anders Düben, blev i unga år på order av det svenska hovet skickad på 1690-talet till Frankrike för musikstudier. Med anledning av svenskarnas heroiska seger över ryssarna i slaget vid Narva den 20 november 1700, komponerade han en slags hyllningsmusik innehållande bl.a. en marsch kallad “Marche de Narva”, och festligheterna kom att hållas på Wrangelska Palatset den 6 februari 1701. Denne hovkapellmästare kom att adlas och fick namnet Anders von Düben.

I Kunglig tjänst som “HAUTBOIST” kunde innebära att man inte bara förväntades behärska olika musikaliska arbetsuppgifter innanför de nobla hovsalongernas draperier eller kyrkans andliga murar, utan även vid ceremoniella processioner och uppträdanden vid olika högtidligheter samt inte minst ute i fält i egenskap av regementshautboist. Under de militära uppdragen marscherade hautboisterna i infanteriet som officerare och befäl över de kungliga trumslagarna & “pijparna”. Just denna sistnämnda militärmusikaliska formering med flerstämmiga band kom att bilda en fransk förebild, som på kort tid även började tillämpas i de övriga europeiska arméerna från slutet av 1600-talet, och som kom att bli standard igenom 1700-talet.

Först i Sverige var KUNGLIG MAJESTÄTS LIVGARDE, i vilket det redan år 1678 inrättades ÅTTA hautboisttjänster. Redan fyra år senare vid införandet av Karl XI:s nya indelningsverk 1682, fick varje indelt regemente FYRA hautboister med placering inom själva regementsstaben. Genom detta införande skapades ett litet exklusivt militärmusikaliskt elitförband med brett användningsområde, som i sin tjänst spelade allt från marscher till koraler samt underhållande bankett- & dansmusik.

Johann Sebastian Bach’s storebroder Johann Jacob eller “Stockholms-Bach” är bara ett litet exempel, som år 1704 tog tjänst som karolinsk hautboist i Karl XII’s armé under det Stora Nordiska Kriget. Då den svenska hären led ett förkrossande nederlag mot Peter den Stores ryska armé i slaget vid Poltava 1709, undkom hautboisten och f.d. trumslagaren Johann Jacob fångenskapen i Sibirien. Efter en kortare vistelse i Konstantinopel hamnade han så småningom i Stockholm där han från 1713 lyckades få tjänst som flöjtist i hovkapellet i Stockholm, en position som han behöll fram till sin bortgång år 1722.
En annan väldigt intressant detalj som också vittnar om användandet av träblåsinstrumentet Hautbois inom den svenska militära organisationen, är en återfunnen handelsfaktura daterad 15 Juni 1685 mellan en av nordeuropas mest framstående träblåsinstrumentmakare och Svenska flottan i Kalmar, avseende en beställning och leverans av 40 träblåsinstrument varav ett antal “FRANSCHE HAUBOIS”.

 

 

In Danish

La Bande du Roi (det kongelige orkester) under ledelse af oboisten CHRISTOPHER COLIN, er et professionelt ensemble med base i Øresundsregionen. La Bande du Roi består af et varierende antal udøvende musikere af internationalt tilsnit, alle med dyb passion, højt niveau og stor vitalitet og som hver og en er udprægede specialister og velkendte profiler på sine originalinstrumenter.

Ensemblet koncentrerer sig hovedsageligt om træblæserintrumentet Hautbois (obo), der udvikledes fra skalmejen i Frankrig i slutningen af 1660erne, og har specialiseret sig i at fremføre dette instruments brede militær, march og hofmusikalske repertoire som spilledes inden for det kongelige etablissement og hofkredse under Solkongen Louis XIVs usædvanligt lange og æstetiske regeringsepoke i Frankrig. Når La Bande du Roi eksklusivt udvider sig til et militærmusisk eliteorkester, fremføres blandt andet forskellige autentiske marcher fra tiden direkte fra bevarede manuskripter. Det er dels de stilskabende fra Frankrig, dels de svenske fra den svenske stormagtstid, som alle er fundet i arkiver i Sverige og Frankrig. Som nogle eksempler kan nævnes Marche pour les Gardes du Roy, Marche des Mousquetaires, Marche de Narva, Marche de la Garde Royale à Stockholm og Marche General Topps Dragoner som er fra Stålhammararkivet, Philidormanuskriptet og Gustaf Blidströms Tobolskmanuskript.

Instrumentalisterne som optræder i fuld mundering i form af autentiske KAROLINSKE UNIFORMER fra 1670/80’erne, fremfører et koncertprogram bestående af musik fra den tidsepoke som i Frankrig kaldes “Le Grand Siècle” – Det Store Århundrede hvor Solkongen Louis XIV var monark for en af Europas stormagter. Under denne stormagtstid spillede Frankrig en dominerende kulturel hovedrolle med stor spredning til andre Europæiske hofstater. Da Sverige som militær stormagt i Nordeuropa med besiddelser rundt om Østersøen og i Nordtyske provinser regeredes af Kong KARL XI og KARL XII, virkede KAROLINERNE med deres mangefacetterede musik, med de tydelige franske referencer, inden for den militære virksomhed.

De forskellige originalinstrumenter som musikken fremføres på er HAUTBOIS, TAILLE, BASSON, FLUTES, TAMBOUR, TIMBALLES, MUSETTE DE COUR, BASSE DE VIOLE, GUITARRE, THÉORBE og CLAVECIN. Blandt nogle af komponisterne kan nævnes den potente og magtfulde JEAN-BAPTISTE LULLY samt mestere som LAMBERT, PHILIDOR, MARAIS, DE VISÉE, CHARPENTIER, HOTTETERRE, COUPERIN og DE LA BARRE. I Sverige på samme tidspunkt finder vi flere medlemmer af musikerslægten DÜBEN, med Gustaf Düben som var hofkapelmester i Stockholm.

At være i kongelig tjeneste som “HAUBOIST” kunne indebære at man ikke bare forventedes at kunne beherske forskellige musikalske arbejdsopgaver indenfor de noble hofsaloners draperede gardiner eller kirkens åndelige mure, men også ved ceremonielle processioner og optrædender ved højtideligheder samt ikke mindst ude i felten som regimentsoboist. I de militære opgaver marcherede oboisterne i infanteriet som officerer og havde kommando over de kongelige trommeslagere og “piberne”. Denne sidstnævnte udvidelse af det flerstemmige oboband blev et fransk forebillede, som på kort tid tillempedes i de øvrige europæiske hære fra slutningen af 1600-tallet, og blev standard igennem hele 1700-tallet. Denne facon var standard helt frem til begyndelsen af 1800-tallet da messinginstrumenterne udvikledes og tog over indenfor regimentsmusikken.

Først i Sverige var LIVGARDEN som allerede i år 1678 havde OTTE oboiststillinger. Allerede fire år senere ved indførelsen af Karl XIs nye indelingsverk 1682, fik hvert inddelt regiment FIRE oboister med placering i selve regimentsstaben. Gennem denne indførelse skabtes en lille eksklusiv musikergarde med brede anvendelsesmuligheder, som i tjeneste spillede alt fra MARCHER til KORALER og underholdende TAFFEL- og DANSEMUSIK.

Johann Sebastian Bach’s storebror Johann Jacob eller “Stockholms-Bach” er bare et eksempel, som år 1704 tog tjeneste som karolinsk oboist i Karl XII’s hær under den Store Nordiske Krig. Da den svenske hær led et sønderknusende nederlag mod Peter den Stores russiske armé ved slaget ved Poltave 1709, undslap oboisten og inden da trommeslageren Johann Jacob fangeskab i Rusland. Efter et kortere besøg i Konstantinopel endten han efterhånden igen i Stockholm hvor han fra 1713 lykkedes at få tjeneste som fløjtenist i hofkapellet i Stockholm, en position han beholdt frem til sin død i 1722. En anden særdeles interessant detalje som også vidner om brugen af træblæserinstrumentet Hautbois i den svenske militærorganisation, er en genfunden handelsfaktura dateret til 15. juni 1685 mellem en af Nordeuropas med fremtrædende træblæserinstrumentmagere og den Svenske Flåde i Kalmar, som afser en bestilling og leverance af 40 træblæserinstrumenter hvoraf et antal “FRANSCHE HAUBOIS”.

One Response

  1. Anders

    Det var mycket trevligt att upptäcka Er hemsida. Jag länkar den från min.

    mvh anders

Leave a Reply